Idag har jag tänkt en del på både det enkla och det svåra i livet, små sakerna. Hur enkelt det är att fastna i ett negativt mönster och hur svårt det är att ändra dem. Jag har tänkt på hur andra människor ser mig, och på hur jag själv ser mig, vad som utgör skillnaden. Om jag har karaktärs drag som jag tycker om hos mig själv så vill jag gärna lyfta fram det, även om andra inte ser det. Jag har en hel hop med syskon som sagt till mig att jag är dålig på att lyssna, men faktum är att jag inte lyssnar på det sättet som de gör, jag är uppmärksam. Att läsa av en människa är också att lyssna på den, att veta vad de ska säga innan de säger det är en del av de. Det jag kanske har haft mindre av är tålamod, men eftersom jag tro att jag kan vara den jag vill vara så har jag ökat på mitt tålamod med åren. Att komma över sig själv, att sluta vara den man tro man är, vilket är utifrån andras behandling av mig. Jag kan inte förändra andra, men jag kan förändra mig själv, men det krävs mod och inte minst tålamod. Det har tagit lång tid, mycket lång tid. Inte är jag i närheten av att vara färdig.
Jag är snäll, tålmodig och omtänksam, men det kan bli ännu bättre. Samtidigt så ska det inte skadda mig att vara det, ett steg för att få balands, att kunna säga nej är lika viktigt som att kunna säga ja.
Så var den du vill vara och inte den du tro du är eller tro att andra förväntar sig att du ska vara!

Allt gott,
Ellinor

Det är farcinerade hur ena dagen kan skilja sig så från den andra. Just nu, just idag, så känner jag mig nästan oförskämt lycklig! Det är småsakerna som gör det, de små detaljerna i livet. Att jag hittade en bok som jag ville läsa igen, ja, en hel serie och mitt virke och min beslutsamhet hjälpte också till. Kanske hjälpte till och med disken från i går som står kvar i diskhon och ropa att det behövs diskas, idag behöver jag mig själv. Det ni, jag behöver mig själv! Hur ofta tänker man på det?
Vist är det inte en fullkomlig dag, jag saknar ju trotts allt någon att dansa med, så som jag känner att jag vill göra med denna bubblande lycka jag känner just nu. Men jag låter inte mig nerslås av det! Jag är ju varken Snövit eller Askungen, min lycka hänger enbart på mig själv! Med det så vill jag inte säga att jag vill leva ensam, bara att jag försöker ta livet som det kommer!

Allt gott,
Ellinor

Strax innan jag vaknade så drömde jag att jag var på väg mot flygplatsen, promenerand, och utan resväska. I drömmen så hade jag glömt den, även och packa den. Det beskymra mig lite, men inte så mycket som det kanske borde ha gjort. Jag vet inte vart jag var på väg men det var någonstans och det är väl egentligen det viktigaste.
Givet så har jag mina teorier vad som påverkade mig till att drömma en sån dröm, till exempel så har jag fortfarande en väska att packa till helgen. Sen har jag tänkt ovanligt mycket på den semester som jag planera att ha nästa år, del för att jag lyssnar på de böcker som fick mig att besluta om vart jag ska åka. När jag åker vill jag ha en så enkel pakning som bara är möjligt och det är säkert därför jag glömt resväskan i drömmen.

Jag får nog ta att packa väskan idag, bara så att drömmen inte går mig på nerverna och gör mig orolig. Sen är det bara att försöka spara pengar till resan, så mycket jag bara kan! Det kommer nog gå bra, det är ju trotts allt en present till mig själv.
Irland.
Jag har alltid velat åka till Storbritannien, men aldrig kommit dit, har varit rädd för att åka själv och det har aldrig blivit av att jag åkt med den som också vill dit, men det ska vi en dag. Ändå är det Irland jag åker till nästa år, det är Irland jag känner en dragning till. Jag kollar upp platser och orter som jag skulle vilja besöka och vad jag skulle jag skulle vilja göra där! Jag åker själv, vill åka själv, ser fram emot att faktiskt åka själv. Trots allt så är det något jag gör helt för min egen skuld och för att slippa fira det faktum att jag fyller 30 den vecka jag tänker vara borta, helst vill jag glömma det. Inte för att jag beklagar mig över att bli 30, det är andra faktorer som gör att jag vill glömma det för en stund. Det ska få bli en nystart, nej det är inte riktigt rätt ord, omstart, med det stämmer inte heller, det ska hjälpa mig att växa som människa med mera. Jag vill se Atlanten från Irlands kust och andas allt som skapat de spännade historier som skapat den Irlänska kulturen. Jag är en drömmare och då passar det väl att åka till ett land där många sagor och drömmar finns.


Allt gott,
Ellinor

Kom på att det inte var nån sitcom idag för fotbollen! Så nu har jag satt på en film istället, It's Complicated.
Ni som följer mig vet att jag nyligen läst Ps: Jag älskar dig och bilden nedan är ett fritt citat ur den som jag tänker på varje gång jag läser nyheterna. Instämmer med det.

Allt gott,
Ellinor

Just idag har jag känt mig ensam. Är det inte konstigt hur ena dagen kan skilja andra så mycket? När jag vaknade på morgonen funderade jag allvarligt på att bara ligga kvar under täcket, jag hade ju inget alls planerat. Jag tar i alla fall upp telefonen och ser att jag fått svar på mailet jag skickade igår! Yes, det är bättre lön! Det var dagens guldpunkt!
Jag steg upp i alla fall, jag var ju trots allt hungrig. Men står lika handfallen som igår, vad ska jag göra? Lusten till inget hade absolut lagt sig över mig. Bläddrar lite på teven medan jag äter min frukost och dricker teet. Några program jag brukar titta på men de lockar inte. Det är lite som ABBA's Ring, ring, samma frustration och långtråkighet.
Jag sätter på en julfilm som jag känner att jag nog orkar titta på och tar upp min stickning. Där efter blev det lite film på YouTube för att inte bli helt less på verkligheten. Det är så märkligt, denna känsla av ensamhet. Jag hade inget att göra, inga böcker att läsa eller disk att diska och jag hade absolut ingen lust att stöka till det i köket igen. Det var länge sedan jag kände mig så ensam, flera år sedan faktiskt. Att fylla dagen brukar inte vara några större problem, vanligtvis så finns där alltid något att göra, men idag var en sån dag så det var svårt att minnas vad!
Ikväll har jag i alla fall nått att göra, det är ju sitcom-tisdag!

Allt gott,
Ellinor

Jag tro säkert där är en del som undra hur det gick med den arbetsintervjun jag skulle på?
Hmm, jag tänkte väl det! Det gick okej, ja, engentligen ganska bra. Jag fick en av de tjänster jag sökt, tyvärr vad det den tjänsten som var på timmar jag fick och inte tillsvidare anställningen. I min iver så glömde jag fråga om lönen så när jag kom hem så blev det ett mail till chefen för att ta reda på detta. Jag tog detta jobbet för att det skulle ge timmar så att det räckte, men vist måste man vara flexibel för att få ihop dem, men det ska nog gå bra.

Hela dagen hade jag planerat runt denna interjuv. Så när jag kom hem så tog ljudboken jag lyssnat på slut och jag står där lite förvånad och undrar vad jag ska göra nu? Ljudboken var Ps, jag älskar dig och det var en omläsning. Jag kan verkligen rekomendera den, för även om jag tycker filmen är bra så är det mycket som är omgjort och boken är faktiskt tio gånger bättre med många fler karaktärer och livsöden. Men det var inte det jag tänkte brätta! Jag stod alltså sysslolös efter att boken tog slut! Vad skulle jag göra nu? Fika, självklart! Har man bakat så får man äta! Men sen då? Jag la på en av mina favoritjulskivor med Kelly Clarkson som är helt underbar! Den spelas i bakgrunden medan jag skriver detta och heter Wrapped in red och är värd att köpa, vilket jag gjorde förra året. Sen satt jag mig för att skriva detta, som råka bli andra upplagan, eftersom första upplagan försvann ut i cyberrymden innan jag han spara! Vad jag gör sen vet jag faktiskt inte. Kanske förbredder jag fler inlägg, eller så pakar jag väskan till helgen då jag med mor och lillsyrran ska hälsa på brosan med familj utanför Göteborg! Kanske så stickar jag färdigt tossorna till hans ettåriga dotter eller så hittar jag på något annat. Möjligheterna är oändliga!

Fick världens fin sms från E ( http://urenbrudssynvinkel.spotlife.se ) på förmiddagen där hon önska mig lycka till på intervjun och jag blev alldelles varm om hjärtat! Det är typ de bästa sms, och samtalen med, de som man inte förväntar sig eller inte är för att någon vill något. Det är som med Stevie Wonders I just call to say I love U, det är inte mindre viktiga men mer betydelsefulla. Jag tror vi glömmer det ibland, att höra av oss bara för att höra av oss utan några som helst vilkor.

Allt gott,
Ellinor

Det är skrämmande att ha en viktig sak att göra. Jag är rädd för att komma försent, men jag tycker det är extremt pinsamt att komma för tidigt. Vilka i-landsproblem jag har alltså!
Allt jag kan göra är att förberedda så mycket jag kan ikväll! Jag har inte bestämt mig vad jag ska ha på mig än. Försöker att inte tänka så mycket på det och tro på att det går bra.

Allt gott,
Ellinor

Ligger vaken och kan inte somna. Tro lite det är oron som kommer över mig. Det finns flera saker jag måste ta tag i, men jag skjuter hela tiden på det. Dock finns det saker jag inte kan skjuta på.
Ska upp i morgon, dels så är det ju söndag och jag går i kyrkan på söndagar om där inte är något hinder för det (sömnbrist är inte ett av de hinderna). Jag måste också städa, för hur mycket jag än älskar att vara omgiven av änglar så allergisk mot deras tofflor (dammtussarna i hörnen är änglarnas tofflor). Visst ser det ut som där en människa med husdjur som bor här, men i ärlighetens namn så syns det även när jag städat (enligt mina mått). Jag tycks inte bli av med mina högar av böcker och papper på alla fria ytter som jag har. Vad kan jag säga? Mitt hem speglar mig, ambitioner för miljoner men i en mycket maklig takt.
Så var det förberedelserna inför arbetsintervjun jag ska på måndag. Allt från att överväga vilket löneanspråk jag har till vilka mina sämsta egenskaper är. Börja nog bli lite nervös.
Nä nu ska jag försöka sova, och går inte det så stiger jag upp och damma och diska. ;)

Allt gott,
Ellinor.