Idag har jag fått ett armband som jag beställt. Det är viktigt för mig. Ett armband som hjälper mig att förankra mig i min tro. Låter det konstigt? Jo, kanske. Där finns en viss tyngd i att tro på något större, denna tyngd lättar när man har något konkret att förankra den i. Kanske är min tro svag när jag har ett behov att se det jag kan se, kanske är den stark för att detta behovet inte säger att jag måste se för att tro. Att tro är att se

Doppärlan
Gud, till dig överlåter jag mig.
Allt jag är och kan vara lämnar jag i tjänst hos Dig!

Allt gott,
Ellinor

Har suttit och ögnat igenom ett utdrag ur Thomas av Aquinos Summa Theologica, för typ hundrade gången. Helt ärligt inget att leka med, särskilt inte när man fortfarande är sömning. Kunde knappt somna i natt, hade ont och hittade ingen bra ställning, tog evigheter. Inte blir det bättre av att man vet att man ska upp dan där på, jag fick i alla fall några timmars sömn.

Allt gott,
Ellinor

Vi är så bra på att ge varandra dålig kritik! Dålig kritik i all ära, det hjälper en att utvecklas! Men hur är det med bra kritik? Det är ju det som motivera en att bli bättre. Är vi så rädda att vår medmänniskas ego ska svämma över?
Du vet väl om att du är värdefull?
Jo, jag har en aning om att jag är det, värdefull, att jag har en betydelse för den värld jag lever, att jag inte är oviktig. Dock är det allt för sällan jag blir bekräftad om detta, att någon säger det till mig. Det är allt för sällan vi säger det till varandra och kanske är det därför vi har så svårt att tro det.
Att du är skapad för din egen skuld, för ingen annan är som du!
Alla är lika unika och där med lika viktiga i världen, alla har ett egenvärde som vi glömmer att uppskatta. Det är väl där jag kan hålla med den stora kyrkofadern Augustinus av Hippo (354-430), när han diskuterar kärleken. Att älska sin nästa som sig själv, är att älska sig själv. Att älska Gud över allt annat är att älska sig själv. Hur? Om du älskar den som liknar dig (din nästa) så älskar du även dig själv, om du älskar den som skapad dig så älskar du även det faktum att du är skapa och där med dig själv. Augustinus ta ställningen att alla älskar sin kropp utifrån argumentet att man väljer att bland annat äta, vilket egentligen skulle kunnas sammanfattas att när du väljer att leva så väljer du också att älska dig själv. Omedvetet så vet du att du är värdefull, att du är älskad för din egen skuld, men du behöver bekräftelse på det.
Du är den jag kunde va
Så lika och så unika! Hur kommer det sig. Du hade kunnat vara jag och jag hade kunnat vara du, vem/vad avgör vem vi blir? Vi kan leva nästan identiska liv och ändå blir vi olika, inte ens tvillingar har en identisk personlighet! Vi är unika.

Allt gott,
Ellinor

Det är inte alltid jag skriver digitalt, mycket mer per hand faktiskt. För att ha dyslexi har jag en hyfsad handstil, men rätt många stavfel. Om jag skrivit mycket digitalt så kan jag ibland glömma mig när jag skriver per hand, pennor har ju ingen autocor!

Lägger upp lite bilder på handskrivet av mig.

Allt gott,
Ellinor

Just nu har jag mycket att göra, det är nästan helt galet! Det har i alla fall börjat så bra det bara går, tror jag i varje fall. Tyvärr så har det lätt till att jag ligger efter med min bibelläsning, men så snart jag får tid ska jag ta igen det. Det blir nog en heldag till det, särskilt med tanke på att jag vill reflektera över texterna jag läser.
Det är, trotts arbetsbördan, förvånadsvärt roligt och intressant, än så länge.

Allt gott,
Ellinor

Jag går på mina piller just nu, de som hjälper mig få mens. Det är ett syntetiskt gulkroppshormon, progestogen som det heter när det bildas i äggstockarna. Jag bestämde mig för att googla hormonet istället för läkemedlet, vilket jag har gjort förr, och lärde mig mycket. Detta hormon finns både hos kvinnor som män, medd olika syften dock. Vanligtvis bildar äggstockarna det efter ägglossningen och som jag förstod det är syftet att förhindra missfall. Nu vet jag alltså varför jag har en ökad risk för missfall.
Meningen med sökningen var i alla fall att se vilka biberkningar är man tar dessa läkemedel. Det var väldigt upplyftande eftersom bipaksedlen säger ett och informationen om hormonet ett annat. Törstigheten fick sitt svar, hormonet har en vätskedrivande egenskap.
Jag måste skriva ner en lista med frågor som jag kan ha med mig till gynokolgen nästa gång jag är där så jag får svar på dem.

Allt gott,
Ellinor

Ibland så känns det som om det blir ett väldigt fokus på en del saker, rent personligt alltså. Det kan handla om sånt man vill ha eller sånt man inte vill ha. Själv bllir jag nojig varje gång jag känner mig onormalt törstig, för jag vill ju inte ha diabetes. Jag måste då påminna mig om att det kan finnas andra orsaker, till exempel att jag faktiskt behöver dricka.
Jag tror att samma problem uppstår hos par som försöker bli gravida men lyckas inte riktigt. Att en sak som har hänt ett par gånger gärna tros vara det som hänt igen, eller inte hänt. Det är ju lite fundamentalt, det där med att skaffa barn, jag med mitt problem känner mig ibland som en halv människa och jag tror att de som befinner sig i den processen kan känna på liknade sätt, det sker ju trotts allt oönskade graviliteter hella tiden!
Så tycker ni att ett problem uppreppar sig, tro inte att det nödvändigtvis är det som hänt igen. Kroppen är kanske helt enkelt i obalans och det brukar inte bli bättre över att bli uppjagad. I min närmaste familj så har det varit med en axelryckning man bestämt sig för att skaffa barn, det innebär i stort att man helt enkelt slutat sydda sig. Där efter har det fått ske när det skett. Min ena syster var helt övertygad om att det skulle ta evigheter innan hon blev gravid, det tog knappt en månad efter hon slutat med p-piller. Jag kan inte minnas att någon av dem har blivit oroliga någon gång, inte ens min andra syster när hon fick missfall när det försökte skaffa ett till, hon har sina två nu.
En arbetskamrat gick igenom hella hjälpprocessen med provrörsbefrukning och var helt övertygad om att det inte skulle funka på första försöket, det gör det ju sällan, men denna gången gjorde det de. När hon skulle gå igenom sitt andra gravilitet så krävdes mer och när det bara hade ett försök kvar så ville hon inte längre, men hennes man tyckte att det lika gärna kunde försöka och hon lyckades.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att ta det med ett klackspark, det allt behöver inte ske nu. Slappna av, ta det lungt och fokusera på något helt annat och när du minst annar det går din dröm i uppfyllelse, låt det få ta sin tid.
Och när det kommer till min räddsla för diabetes så ligger det i att det finns hos båda mina föräldrar och jag vet att jag borde vid ta förebyggande åtgärder, vilket jag ska.
Livet är en bergochdalbana, det är bara att åka med och njuta av färden.

Allt gott,
Ellinor

Läsning:
1 Mos 39:1-41:16
Matt 12:46-13:23
Ps 17:1-15
Ords 3:33-35
Josef och drömmarna, 1 Mos 39:1-41:16
Nu forsätter Josefs historia som slav i Egypten. Han har hamlat i ett hem där han blir väl omhändertagen och verkar inte, utifrån texten, att vantrivas. Dock finns det problem, Josef är en mycket vacker ung man och hustrun är väldigt attraherad av honom, men han, som visar sin gudfruktighet med denna handlingen, och nekar att ligga med henne. Detta får dock ett abrupt slut när hustrun en dag griper tag i honom och ber honom igen (skulle antagligen kunna säga tvinga), men han lyckas fly utan sin mantel och hustrun säger till sin man att Jose försökt tvinga sig på henne och Josef hamlar i fängelse.

Det är i följande stycke vi lär oss förstå att Josef drömmar har en viss betydelse, inte nog med det heller han har Gud med sig och kan med Guds hjälp tyda drömmar. Genom ett gott uppförande och med Gud sin sida så blir inte fängelsevistelsen så hemsk.
Det händer i alla fall att det behövs en drömtydare och man kommer att tänka på Josef, han tyder drömmarna korrekt, men det glöms bort och detta kommer ihåg först två år senare när farao behöver få sin dröm tyd.

Den utvidgade familjen och liknelser, Matt 12:46-13:23
Jesu mor och bröder kommer och vill prata med honom. När han blir informerad om detta och ifrågasätter då vem som är hans mor och vem som är hans bror. Som ni kanske förstår av rubriken så anser jag att Jesus i dessa verser menar att alla medmänniskor (medveten användning av med) är hans bröder och systrar, men jag är i gott sällskap när jag gör denna tolkningen.

Den liknelse jag fick ta del av idag handlade om sådden och dess spridning och där efter tolkningen av den. Det är alltid lika intressant att läsa dessa liknelser och lika svåra är de att tolka och förstå. Det är inte alla frön som gror av flera olika skäl, på samma sätt är det med orden. Du kan höra orden utan att ta dem till dig, du kan höra dem och ta dem till dig så länge det passar, men du kan också höra dem, ta dem till dig och begrunda dem i djupet av ditt hjärta. Det är väl lite det jag gör nu.

En bön av David - Ps 17:1-15
Det är för mig, som närmare bekant med stora delar av bibeln, att undra under vilken period i Davids liv denna text är skrevs. Det är en bedyrande av oskuld och en bön om skydd, jag undrar varför! Kanske får vi veta det senare i historierna kring Kung David.

Avslutning, Ords 3:33-35
Detta är de avslutande verserna i hur en god människa bör handla.


Allt gott,
Ellinor