Just idag har jag känt mig ensam. Är det inte konstigt hur ena dagen kan skilja andra så mycket? När jag vaknade på morgonen funderade jag allvarligt på att bara ligga kvar under täcket, jag hade ju inget alls planerat. Jag tar i alla fall upp telefonen och ser att jag fått svar på mailet jag skickade igår! Yes, det är bättre lön! Det var dagens guldpunkt!
Jag steg upp i alla fall, jag var ju trots allt hungrig. Men står lika handfallen som igår, vad ska jag göra? Lusten till inget hade absolut lagt sig över mig. Bläddrar lite på teven medan jag äter min frukost och dricker teet. Några program jag brukar titta på men de lockar inte. Det är lite som ABBA's Ring, ring, samma frustration och långtråkighet.
Jag sätter på en julfilm som jag känner att jag nog orkar titta på och tar upp min stickning. Där efter blev det lite film på YouTube för att inte bli helt less på verkligheten. Det är så märkligt, denna känsla av ensamhet. Jag hade inget att göra, inga böcker att läsa eller disk att diska och jag hade absolut ingen lust att stöka till det i köket igen. Det var länge sedan jag kände mig så ensam, flera år sedan faktiskt. Att fylla dagen brukar inte vara några större problem, vanligtvis så finns där alltid något att göra, men idag var en sån dag så det var svårt att minnas vad!
Ikväll har jag i alla fall nått att göra, det är ju sitcom-tisdag!

Allt gott,
Ellinor

 

Emma

18 november 2015 00:05

Den känslan är inte alls kul. Jag tycker det är värst när den infinner sig fast man har massa människor runt sig men det känns ändå som man är ensammast i världen. ❤️ Alltid ett sms bort det vet du

http://www.urenbrudssynvinkel.spotlife.se

Ellinor

18 november 2015 00:20

Det vet jag

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...