Denna månad har gått super fort och jag undrar vart den tog vägen. Sommaren har kommit, med krafttag i Norrland den senaste veckan. Dessutom så visa min hemstad Malmö framfötterna när Eurovision gick av stapeln här med helt fantastiskt väder.
Så här sitter jag nu och följer Let's Dance på teve, där det är final och fundera över vad som ska ner i resväskan inför Karlshamn nästa månad. Har fått en del goda råd på vägen.
Sen är det sommarjobb som gäller, bara två månader i år!
Massor av planer till hösten, men med dem får jag återkomma. Och ni som undra hur tentan gick idag, ni få ger er till tåls.

Allt gott,
Ellinor

Jaha, då har jag omtenta i morgon, igen! Samma tenta. Tycker själv inte att jag pluggat tillräckligt, men när man gjort samma tenta så många gånger som jag gjort borde man ju lärt sig något på vägen.
Så som många gånger för.
.... i himmelen och på jorden. Ditt är riket, din är makten och härligheten i evighet. Amen

Allt gott,
Ellinor

Just nu är det något hela tiden som ska göras. Introduktionsdagar på sommarjobbet (har inget schema än dock!), avslutningar hit och dit och allt annat som hör vardagen till! Tvätta, städa och laga mat, det är något hela tiden.

På fredag är det omtenta så det är bara att repetera, det är tur att jag pluggat det så många gånger för! Sen ska hemtentan jag har också bli färdig!

Nästa vecka blir det Karlshamn i en månad och det ska det packas till.
Hoppas i alla falla på det bästa i det mesta!

Allt gott,
Ellinor

Månaden börjar närmar sig sitt slut, massvis med saker snurrar i mitt huvud och jag hade hoppas på hinna med mer än vad jag gjort. Det ska pluggas till en omtenta och en hemtenta ska skrivas färdig, introduktion dagar till jobbet i sommar ect. Dessutom ska jag hinna tvätta och städa innan jag åker på praktik i Karlshamn och där emellan ska jag besöka Jönköping. Vänner vill jag träffa och med familjen vill jag omgås! Det känns som ett kaos, oordning som ingen sett maken till! Allt jag kan göra är att göra en sak i taget och hoppas att tiden jag har räcker till!

Allt gott,
Ellinor

Grattis alla norrmän! Vad härligt att ni har en dag att fira er självständigthet på! En fin dag har det varit också, i alla fall i Malmö.

Idag har jag själv sovit länge, gett feedback och fått lite med. Det var välbehövligt, bra och tydligt! Det kommer låta konstigt, men ingen har förklarat mina problem så tydligt och vänligt! Så nu vet jag vad jag har att arbeta med, även om det kommer bli svårt. Men jag kan klara det!

Kampanda råder det ingen brist på här!

Allt gott,
Ellinor

Sitter vid ett grönt torg i de centrala delarna av Malmö och njuter av den sommarvärme som är här (23°C). Gick ut för att njuta av vädret och ta en sväng till stadsbiblioteket. Besöket där var inte givande på önskat sätt. Lättar efter historiks fakta om fornnordiska kvinnor ~ år 900-1060, men inget idag.
Det blåser en del, men vad gör det när det är varmt.

Allt gott,
Ellinor

Sitter på sängkanten, utifrån iPhonen så strömmar en ljudbok som jag lyssnar på för antagligen tusende gången (favorit). Hållet på att skriva här med. Bredvid mig bäddar min katt och jag ska strax lägga mig. Tidig är jag, trött är jag, varit uppe tidigt två dagar i rad (väldigt ovanligt för mig) och dessutom har jag promenerat mycket den senaste tiden. Så nej, det är inga fasaner som väcker mig, utan snarare nödvändighet, behov och en uns vilja.
Katten har lagt nu, jag ska göra samma sak.

Allt gott,
Ellinor

Jag älskar när jag får vara modig. Det låter lite dumdristigt kanske, men vad jag menar är när jag gör något jag är lite rädd för och vågar tro på mig själv. Ingen människa har någonsin klagat på mig när jag varit modig.

Senast jag var riktigt modig var när jag var på bröllop i vintras, detta har jag skrivit om tidigare, då jag sjöng.

Det är så att jag har en uns scen skräck. Jag vet varför jag har det, det är det där med negativ kritik.

I sommar kommer jag har möjligheten att få vara modig igen. Det är med en skräckblandad förtjusning jag ser framemot det!

Det är en kittlande känsla att gå emot sin rädsla och våga, lyckas eller misslyckas, det viktigaste är faktiskt att man vågar!

Allt gott,

Ellinor