Då börjar helgen lida mot sitt slut. Nu sitter jag på tåget på som ska ta mig mot Hässleholm där jag byter till tåget hem. I dag så var vädret bättre, tills jag skulle hem då vill säga, solen visade till och med sig under förmiddagen då jag gick till kyrkan. Hela livet är något av en som en sån dag. Det är inte så att man lever ett perfekt liv, men det har sina perfekta stunder.
I Gudstjänsten fanns två huvudleder, kvinnan och kärleken. Prästen drog paralleller mellan kärlek och förräderi. Jag lämnade gudstjänsten med tankar kring över hur ofta vi upplever det enklare att göra det som är fel än det som är rätt. Så här i efterhand så funderar jag på om det inte handlar om att det är ett kortsiktigt beslut. Mina paralleller dras mellan att köpa något hållbart (kärlek) till att köpa något kortsiktigt (förräderi med mera), slutresultatet brukar vara att det som köps kortsiktigt (för att det är billigare/enklare) blir dyrare. Det är min erfarenhet. Vad som kan sägas om det långsiktiga är att det ofta kräver mod. Mod behövs för att kunna göra det villkorslöst, älska villkorslöst. Det var det hon gjorde, kvinnan med historia i dagens evangelie. Hennes kärlek var större än hennes rädsla att bli dömd, för vem var dem att dömma henne? Istället gör Jesus det helt ofattbara och förlåtet henne, för hon älska, för att hon tror!
Allt som ofta så går jag med tankar från gudstjänsterna som behövs redas ut och jag gillar det!

Allt gott,
Ellinor

Nyckelord: #Malmö #Hässleholm #predikan #Jesus #älska #förräderi #kärlek #HyllieKyrka

Då var fastan inledd, med allt vad det innebär! Så vad innebär det då?
Jag tänker att det ska fungera som en påminnelse hur det var innan. "Innan" kan vara olika saker, dels kan det vara före sin Gudstro, dels kan det var olika historiska epoker, till exempel före Jesu tid eller före potatisens ankomst till Europa. Detta är svårt för mig också, att förstå men ändå inte är präglande just under fastan.
Idag fick jag höra en evangelietext där man frågar Jesus varför han och hans lärjungar fastar så som fariséerna och Johannes (döparens) lärjungar gör. (Mark 2:18-20) Ja, det är lätt att undra, men jag tänker låta det vara en cliffhanger för er som ännu inte har hört eller läst texten. Vad viktigare är är att texten berättar vad Jesus är, nåja nästan i alla fall. Utifrån denna fråga i texten så går det att dra en slutsats att Jesus är en skriftlärd person, han har koppling till fariséerna och Johannes Döparen. En del bibelforskare menar att han tidigare troligtvis varit en av Johannes lärljungar.
Idag fick jag också en påminnelse om att jag tillhör denna världen i form av ett kors av aska på min panna, på samma ställe där jag en gång som spädbarn mot tog detta tecken i vatten. Av jord är du kommen, jord skall du åter vara Där stod jag och tankarna gick direkt till hur jag är bunden till världen. Jag kan bli aska, precis som allt annat i världen, jag består av atomer. Om jag har ett sånt band till världen har jag inte då skyldigheter mot världen? Det tycker jag nog och det önskar jag fler förstod. Under påsknatten så ska vi reflektera tillbaka på denna dagen.

Allt gott,
Ellinor

Nyckelord: #Askonsdag #aska #jord #evangelie #jesus #johannesdöparen #fasta

Då var det den fetaste dagen under året, från och med i morgon och 40 dagar framåt (räkna bort söndagarna), alltså till påskafton är det fasta. För en del så kan det upplevas som en väldigt trist period, men så är inte fallet.
För så avstod man från kött under fastedagarna (så söndagsstek går alltså bra), fast det var ingen stor uppoffring för den större massan eftersom det åt kött mycket sällan, nära på aldrig antagligen. Det är en förberedelsernas tid, en påminnelsernas tid, då allt friande har ansetts olämpligt (källa: Nordiska Museets app Årets dagar ). Under den tidiga medeltiden ute i Europa (ca 500 ef.Kr.) och där innan så var detta en förberedande tid för de som vill döpas. Då gick man i lära under denna tiden (fastan) för att lära sig vad det innebar att vara kristen för att sedan döpas under påsknattsmässan.
Runt om i världen så är (var) fettistisdagen den avslutande dagen på tre dagars firande (fläskesöndag, blåmåndag & fettistisdag. Källa: Årets dagar ).
Frågan är ju hur vi då hantera det i dagens Sverige? När får man börja äta dessa gräddiga bullar och hur länge "får" man äta dem? Frågorna är många och svaren lika så. Generellt så kan man säga att från och med i morgon så (om man följer äldre traditioner) bör man inte äta Semlor annat än på söndagarna (grädde är ju en animalisk produkt). Innan då? Ja, bulle hör ju till förfastan som ofta börja runt två veckor innan askonsdagen, men faktum är att från juldagen (då julfastan är slut) och fram till fettistisdag så skulle jag säga att det är fritt fram.
I vårt reformatoriska land firas fastan ofta genom reflektion kring hur man kan bli en bättre människa, handla bättre och så vidare. Många upprättar fastekalendrar kring just detta. I en sån kan stå hänvisningar till vad som man bör reflektera över eller vad man ska göra annorlunda under dagen. Andra väljer att ta avstånd från något under denna perioden, allt från godis till kött, för att då vinna en bättre hälsa. Utöver detta så börja fasteinsamlingen till förmån för svenska kyrkan internationella arbete MATrätten för varje människas rätt till mat. (Mer finns att finna på https://m.svenskakyrkan.se/?di=643580 )
Varför just 40 dagar?
Det första som går att läsa när man öppnar sin bibel om fyrtio dagar är Noas ark i första Moseboken, Om sju dagar skall jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag skall utplåna från jordens yta allt som finns till, allt som jag har gjort. (...) och regnet strömmade ner över jorden i fyrtiodagar och fyrtio nätter. (Genesis 7:4, 7:12), vilket är intressant i sig. Vidare, och antagligen viktigare finner vi i den judiska traditionen kring påskens firande. I andra mosebok så kan vi läsa om hur det israelitiska folket som utvandra från Egypten och gick där efter i öken i fyrtio år & hur Mose får tillbringa fyrtio dagar med Gud. Detta är en viktiga del i det firandet av påsk som Jesus fira och där efter kom att bli en del av vårt firande.
I nya testamentet så hittar du berättelsen hur Jesus fastar under fyrtio dygn. Under dessa dagar prövas han också av satan (Matt 4, Mark 1:12, Luk 4). Varför han gör det kan man reflektera kring, men det får bli ett annat inlägg.
På hemsidan bibeln.se (svenska Bibelsällskapets bibel, dvs bibel2000) så sökte jag på både "40" och "fyrtio", vilket gav rätt många resultat så man förstår att siffran är betydelsefull. Samma sak (antagligen ännu mer) får man om man söker på "sju". Ja, till siffran sju kan ni ju göra egna slutsatser.

Allt gott,
Ellinor

Nyckelord: #Jesus #bibeln #fyrtio #fasta #SvenskaKyrkan #fettisdagen #semla #maträtten #påsk #åretsdagar

En av de mest komplicerade personer som jag möter i bibeltexten är Johannes Döparen, dels så finns där väldigt lite om honom och dels så är parallellerna mellan han och profeterna så tydligt dragna. Johannes Döparen ska alltså förberedda för Kristus ankomst, och antagligen sin egen.
Mina funderingar kring hans funktion som beredare är konflikt fylld, men han skulle också skänka glädje. Det är kanske enkelt att se åt endast ett håll, att bara tänka att kallet att tjäna Gud bara berör en sak. För mig verkar det omöjligt, den uppgift jag har att tjäna Gud berör mer än en sak, det är inte bara ett jobb, det är en hel livstil. I det lilla likväl som det stora, att jag ler så ofta jag bara kan är en del av min tjänst.
Jag har en uppgift att fylla, men det är inte enbart att skriva en uppsats, le eller försöka vara en god medmänniska, det gäller allt de och mycket mer! Samtidigt som jag bereder vägen för mig själv så gör jag det för andra med, men det är inte så att livet sker i ett skedde utan i två. Samtidigt som man bereder vägen så vandra man den med.

Allt gott,
Ellinor

Tro det eller ej, men där finns de delar jag har problem med, antagligen inte samma som någon annan. Han som skulle förråda honom Ja, det är denna återkommande raden i NT som jag har problem med. Här blir någon dömd på förhand och jag som läsare får inte möjlighet att lägga min egen dom. Det ska dock tilläggas att jag kan förstå varför författaren har valt att göra det, det är inte jag som är den ursprungliga adressaten, jag är den nuvarande. Jag tro knappast det var mig Markus, Matteus, Lukas eller Johannes tänkte på när de skrev evangelierna, det är svårt att tänka sig att de alls trodde att deras text skulle läsas två tusen år senare. Tänk er om det ni och/eller jag skriver idag kommer läsas om hundra år, femhundra år eller tusen år! Hundra år, ja kanske om vi får till knorren på det vi skriver och chansen är antagligen större om det är en skönlitterär text, men tusen år? Kanske är det svårare att föreställa sig eftersom vi inte riktigt kan jämföra med något, det var ju långt ifrån alla som kunde läsa för tusen år sedan och i den kontexten är det förhållande mycket texter som används som skrevs då, så vem vet om tusen år kanske våra texter har betydelse. Poängen är att det är svårt att föreställa sig, jag skriver ju för att denna texten ska läsas idag av dem är intresserade, mer än så har jag inte reflekterat över mitt skrivande.
Det blev lite allt möjligt...

Allt gott,
Ellinor

Läsning:
1 Mos 39:1-41:16
Matt 12:46-13:23
Ps 17:1-15
Ords 3:33-35
Josef och drömmarna, 1 Mos 39:1-41:16
Nu forsätter Josefs historia som slav i Egypten. Han har hamlat i ett hem där han blir väl omhändertagen och verkar inte, utifrån texten, att vantrivas. Dock finns det problem, Josef är en mycket vacker ung man och hustrun är väldigt attraherad av honom, men han, som visar sin gudfruktighet med denna handlingen, och nekar att ligga med henne. Detta får dock ett abrupt slut när hustrun en dag griper tag i honom och ber honom igen (skulle antagligen kunna säga tvinga), men han lyckas fly utan sin mantel och hustrun säger till sin man att Jose försökt tvinga sig på henne och Josef hamlar i fängelse.

Det är i följande stycke vi lär oss förstå att Josef drömmar har en viss betydelse, inte nog med det heller han har Gud med sig och kan med Guds hjälp tyda drömmar. Genom ett gott uppförande och med Gud sin sida så blir inte fängelsevistelsen så hemsk.
Det händer i alla fall att det behövs en drömtydare och man kommer att tänka på Josef, han tyder drömmarna korrekt, men det glöms bort och detta kommer ihåg först två år senare när farao behöver få sin dröm tyd.

Den utvidgade familjen och liknelser, Matt 12:46-13:23
Jesu mor och bröder kommer och vill prata med honom. När han blir informerad om detta och ifrågasätter då vem som är hans mor och vem som är hans bror. Som ni kanske förstår av rubriken så anser jag att Jesus i dessa verser menar att alla medmänniskor (medveten användning av med) är hans bröder och systrar, men jag är i gott sällskap när jag gör denna tolkningen.

Den liknelse jag fick ta del av idag handlade om sådden och dess spridning och där efter tolkningen av den. Det är alltid lika intressant att läsa dessa liknelser och lika svåra är de att tolka och förstå. Det är inte alla frön som gror av flera olika skäl, på samma sätt är det med orden. Du kan höra orden utan att ta dem till dig, du kan höra dem och ta dem till dig så länge det passar, men du kan också höra dem, ta dem till dig och begrunda dem i djupet av ditt hjärta. Det är väl lite det jag gör nu.

En bön av David - Ps 17:1-15
Det är för mig, som närmare bekant med stora delar av bibeln, att undra under vilken period i Davids liv denna text är skrevs. Det är en bedyrande av oskuld och en bön om skydd, jag undrar varför! Kanske får vi veta det senare i historierna kring Kung David.

Avslutning, Ords 3:33-35
Detta är de avslutande verserna i hur en god människa bör handla.


Allt gott,
Ellinor

Läsning:
1 Mos 37:1-38:30
Matt 12:22-45
Ps 16:1-11
Ords 3:27-32


Josef och hans bröder, 1 Mos 37:1-36
Inledande till mitt år blev historien om Josef. Denna Josef har Andrew Lloyd Webber gjort en hel musikal om! Det är en spännande del av första Moseboken, kanske för att den är rätt svår att förstå.
Vi kan ju börjar med att Israel har 12 söner med flertal hustrus, var av Josef är den yngsta och också favoriten. Bara det låter ju lite hemskt, detta till trotts så är det ju inget ovanligt att det yngsta barnet i en familj känns särbehandlat även när det inte är så, kanske för att vi möter individer. Dock står det uttryckligen i texten att Israel favoriserade Josef, hade det inte stått där så hade jag nog tolkat det annorlunda. Kanske står det där för att vi ska kunna sympatisera med bröderna och förstå dem och de handlingar som de gör, för i sina samtal med bröderna så upplever jag Josef som naiv, kanske var han ung, rent av tonåring och det är därför.
Josef har i alla fall drömmar och i dessa så buggar bröder och stjärnorna för honom. Han berättar om drömmarna för dem och det gör att bägaren rinner över för bröderna, för aldrig någonsin att de underkastar sig sin lillebror! Det är inte svår att förstå deras känslor och upprördhet, men handlingarna som följer hör inte till vardagen. Där finns planer på att mörda Josef, det slutar dock med att de kastar ner honom i en brunn utan vatten efter att ha tagit av hans fina kläder som han fått av fadern. Det träffar på folkslag som härstammar från Ismael, Abrahams son, ismaeliter och säljer brodern till dem och de säljer Josef vidare till Egyptisk hovman.
Bröderna tar kläderna som slitet av Josef och dopar i getblod och låter deras far tro att Josef blivit uppäten av vilddjur. Denna biten är för mig svår att greppa, jag behöver helt enkelt mer bakgrund, för hur kommer det sig att Israel tro detta? Det kan beror på att jag är lite matematisk av mig och upplever sannolikheten låg av flera olika skäl.
Här får berättelsen ett tvärt slut och vi vet bara att Israel sörjer och att Josef befinner sig i Egypten.

Juda och Tamar, 1 Mos 38:1-30
Denna delen var ännu svårare att förstå, dels är det invecklade släktled och dels så möter vi okända lagar som vi ännu inte är bekanta med. Här har vi möjlighet att lära oss mer om en del, till stor del oanvända, seder inom judendomen. Att jag känner igen den beror inte enbart på att jag läst om judendom och dess kultur, utan mycket mer för att jag snubblade över en film från Hallmark som heter Loving Leah som bygger på att denna tradition, vars namn jag inte kommer ihåg, burkars inom en ortodox judisk församling i USA.
I alla fall så kommer jag framtill att Josef bror Juda forsätter fela och därför går det också snett för honom, men till detta ska sägas att jag har ett vist teologisk försprång och vet vad som kommer.

Psalm 16 (Ps 16:1-11)
Denna psaltarpsalm sägs vara skriven om kung David och likt alla de psalmer som är skrivna av David så beskriver denna en Gud som älska människan och gör allt för att skydda dem. Min tolkning ligger säger dem som förstår att Gud skyddar dem, så som David gör i texten. Det går att dra en del paralleller till Nya Testamentet när jag läser den, men det vore ju att avslöja saker i förtid.

Godhet mot medmänniska, Ords 3:27-35
Efter att ha läst om Josef så kan jag inte hjälpa att tycka att denna biten är en tillrättavisning av Josefs bröder. Där står i korthet att man ska hjälpa när man kan och inte vara falsk om man vill leva ett gott liv.

Den Heliga Anden, Matt 12:22-45
Jag har själv satt rubriken till detta perikop eftersom det handlar om när Jesus driver ut demoner med helig Ande. Min tolkning av dessa verser är att det handlar om att kunna skilja gott från ont genom att göra gott. Det går inte att driva bort det onda med ont, alltså skulle man med andra ord kunna säga att våld inte går att lösa med våld. Det är främst i NT som vi hittar paralleller till den etik och moral vi använder oss av idag och jag är övertygad om att jag kommer komma in på det fler gånger.
Här finns en likhet med texten om Josef och hans bröder, här finns förutsägelser om vad som komma skall för den centrala individen, det vill säga Jesus och Josef. Jag kan också dra paralleller till psaltarpsalmen om graven, omnämns som Jona-tecket eftersom Jona befann sig i en stor fisk i tre dygn. Psaltarpsalmen blir då lite av en profetia för dig och mig.


Viktiga karaktärer i texterna (enligt min uppfattning):

? Josef, Israels (Jakobs) son
? David, herde och kung
? Jesus, människosonen
? Den Heliga Anden



Tillsist vill jag tillägga att tolkningen är fri och jag inte har tagit med alla mina tankar och funderingar här.
Ni är fria att göra eran egna och även tycka att jag har fel.
Har ni frågor kring mina tolkningar eller om ni tycker det är otydligt någonstans så är ni välkomna att kommentera detta inlägget!


Allt gott,
Ellinor

Idag fick vi det uppenbarat för oss att det inte enbart är till jul som där finns tre visa! Till påsk är de tal om tre kvinnor, Maria av Madala, Johanna och Maria, Jakobs mor. Visst är det fascinerade att det under kristendomens största högtid framträder tre kvinnor och inte vilka tre kvinnor som helst! Alla tre är mänskliga, de har sina belastningar av livet och är där av inte perfekta.
Tänkte bara ge er denna karamell att suga på som prästen C gav mig idag.

Allt gott,
Ellinor