Det har gått några år sedan som jag behövde besikta en bil själv. Har ju varit utan bil från nov 2011 till sep 2016 och jag är minst sagt nervös och inte lite nervös utan mycket. Väldigt mycket! Det är ju både på ont och gott. Jag är helt för trafiksäkerhet, är ju den typen som håller hastigheten (för det mesta). Kan ju mycket väl föreställa mig att där kan vara några fel på den, den är ju trotts allt nästan tjugo år! Men å andra sidan kan den ju vara i fullgott skick!
Jag som är optimistisk tror och hoppas på det sistnämnda. Är alltid rädd för kostnaderna att fixa bilen. Det finns dock saker jag ändå tänkt fixa med den, men jag är ändå nervös. Många bäckar små kan ju bli en smärre förmögenhet. Att lägga all min tillit till andra när det kommer till bilen, ja låt oss säga att det helt enkelt inte är min grej. Jag vill förstå och veta, så är det bara.
Så här sitter jag med en tung sten i magen och hoppas på det bästa, det absolut bästa.

Allt gott,
Ellinor

Jag har börjat schemalägga mitt liv. Är det konstigt? Börjar jag bli gamal?
Varje torsdag klockan 17:00 så plingar det i telefonen, dags att vattna blommorna. Varje dag 18:30 (få ändra det nu när jag jobbar kvällar) plingar det i telefon, ta hand om disken. Varje månad den 27:de plingar det i telefonen, betala räkningarna även pappersräkningar (har ju typ 90% digitalt). Detta är de rutiner jag lever med just nu och jag vill ha fler! Ja, fler! Just nu känner jag att jag vill ha allt(!) schemalagt i mitt liv för jag vill få saker gjorda!
Jag tycker det är så otroligt skönt att jag har skola regelbundet varje onsdag samma tid och samma plats, att jag vet att jag jobbar helgerna jämna veckor. Det är saker jag uppskattar i mitt liv just nu! Mitt mål nu är att få ordning på dygnsrytmen. Den är det si och så med det. Nog ska jag väl klara av det? Särskilt nu när jag inte längre jobbar natt. Jag tror hela jag kan må bra av det!
Nu är det ju inte så att rutiner inte ska hindra spontanitet lite då och då. Reser jag bort så följer ju inte alla rutiner med medan andra måste få följa med (tandborstningen till exempel).
Det känns tryggt. Så enkelt, tryggt!

Allt gott,
Ellinor