Idag hände det, jag fick ett telefonsamtal om det där första steget från att vara tillgänglig för arbete till att faktiskt ha ett arbete. Ironiskt nog så var jag på mitt timjobb just då och hade telefonen på ljudlöst, så det var faktiskt tur att jag märkte att det rignde. Jag fick en arbetesintervju. Så nu har allt från vad jag bör ha på mig och hur stadigt handskaningen ska var till hur mycket jag vill ha i timmern/månaden i lön börjat snurra i mitt huvud. Det går alltså ner till fingernalarna när jag tänker på vad för första intryck jag vill göra, dock kommer jag säkert bita på naglarna den dagen av nervösitet, mest för att jag säkert kommer vara där en halvtimme för tidigt.
En annan sak som också snurra i mitt huvud är alla eventuella frågor de kan tänkas ställa, det var faktiskt blandet första jag tänkte på när jag lagt på luren. Jag ska punkta upp dem för er.

? Du har anget NN som refrens, vad tro du hen säger om dig?
? Varför ska vi anställa just dig? (en given klassiker)
? Värför söker du denna tjänsten? (också en given klassiker)
? Kan du nämna tre positiva egenskaper hos dig?
? Kan du nämna tre av dina dåliga sidor? (det går inte att säga att man inte har några, man måste vara realist)
? Hur kommer det sig att du har haft flera olika tjänster?

Listan kan göras hur lång som helst (fast jag i skrivande stund inte kommer på fler frågor) och de är knappast några andra frågor som är enklare. Det är tur att jag har arbetat med min självkänsla och självförtroende så jag har faktiskt inga problem med att ange mina goda sidor och inte heller mina dåliga sidor. Självmedvetenhet kan vara ett smikrande drag när man sitter i en arbetsintervju.
Det är lite mer än en vecka innan jag ska dit. Under den tiden kan mycket hända och jag kommer att förbereda mig så mycket jag bara kan inför den, genom att bland annat strukturera upp vettiga svar på alla eventuella frågor (studieskadda kanske?) som jag kommer på. Just nu känns det rätt lungt och jag känner att det inte kommer vara några större problem. Det är som jag läste i en artikel kring tips vid en arbetsintervju var att faktiskt speglevända situation genom att tänka att du inte kommer med något nytt sätt att göra bort dig på som inte chefen eller den som utför intervjun inte har varit med om förr, det har allså blivit en del händer med andsvett för dem så man ska inte låta det oroa en. Jag tro ärlighet vara längt, så hade jag varit bevärad av exempelvis handsvett så hade jag också varit öppen med det, för trotts allt är det naturligt att vara nervös i nya och främande situationer.

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...