Om inget annat säger att jag inte är en morgonmänniska så gör den dunderförkylning jag ådragit mig det. Feber, snuva (vilket antagligen måste benämnas som värst i detta sjukdomsfall) och idag kom hostan med. Helt ärligt så känner mig som en gnällig kille, jag vill liksom hela tiden självömkan och säga att jag är döende. Till mitt försvar så är jag faktiskt inte sjuk särskilt ofta, ännu mer sällan med feber, så jag tycker nog lite gnällande är befogat! Dessutom så kastade denna förkylning sig bara rätt över mig utan att jag visste vad som skett.
Clementiner, te och villa blir huvudreceptet för botning av sjukdom. Ja, och en del självömkan, för visste är det i alla fall lite synd om mig?

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...