När jag var tonåring så tyckte jag att mycket av den kristna musiken som fanns var löjlig och klyschig. Jag älska dock psalmer, kan ha med att göra att jag gick i kör i kyrkan. Min favorit psalm är och var 231, Oändlig nåd som jag tyckte var pampig och relaterade till trotts att jag inte som i texten kunde definera mig som förlorad, i alla fall inte i det personliga stadiet. Det har kommit sennare.
När jag slutligen gick ut gymnasiet (10 år sedan på söndag!) så flyttade jag till Jönköping och börja jobba inom äldreomsorgen. Där ser man lite annorlunda på kristen musik än vad jag då gjorde, den var viktig, föga förvånade när man befinner sig i bibelbältets kärna. Det var bara att sjunga med i Gyllene morgon och andra låtar som passar bättre hos Frälsningsarmén. Efter ett tag började jag i alla fall att uppskatta det, jag gillar fortfarande inte all kristen musik, men mer.
När jag väl haft min första grupp konfirmander som konfirmandledare så fick "vanlig" musik en helt ny mening. One man come in the name of love (Pride, U2) Jag började lyssna efter "dolda" kristna betydelser i pop-musik, vilket gav musiken en större mening! Plösligt så fanns där något mer i något som jag redan älska, det är som att fråga om det verkligen kan bli bättre och så blir det faktiskt det!

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...