En av de mest komplicerade personer som jag möter i bibeltexten är Johannes Döparen, dels så finns där väldigt lite om honom och dels så är parallellerna mellan han och profeterna så tydligt dragna. Johannes Döparen ska alltså förberedda för Kristus ankomst, och antagligen sin egen.
Mina funderingar kring hans funktion som beredare är konflikt fylld, men han skulle också skänka glädje. Det är kanske enkelt att se åt endast ett håll, att bara tänka att kallet att tjäna Gud bara berör en sak. För mig verkar det omöjligt, den uppgift jag har att tjäna Gud berör mer än en sak, det är inte bara ett jobb, det är en hel livstil. I det lilla likväl som det stora, att jag ler så ofta jag bara kan är en del av min tjänst.
Jag har en uppgift att fylla, men det är inte enbart att skriva en uppsats, le eller försöka vara en god medmänniska, det gäller allt de och mycket mer! Samtidigt som jag bereder vägen för mig själv så gör jag det för andra med, men det är inte så att livet sker i ett skedde utan i två. Samtidigt som man bereder vägen så vandra man den med.

Allt gott,
Ellinor