Tacksamheten är stor detta året. Förra året vid denna tiden fick jag kämpa för att få ihop vardagen och nu har jag ett jobb som betalar räkningarna. I fjor så fick jag hjälp av vänner och familj att knyta ihop de lösa trådarna och då, som nu, var jag tacksam för det. För att få in lite slantar till mat så sålde jag lite hantverk som jag hade möjlighet att göra. Det var ett sätt för mig att inte hamla i välgörenhets facket och en möjlighet för dem runt mig att hjälpa mig. Det var tufft.
I år är jag tacksam för att jag har råd att ge tillbaka. Det har varit ett nådens år då jag fått jobba för mitt uppehåll, vill inte har det på något annat sätt. I en fantastisk distraktion och med klarhet har jag fått möjligheten att förstå.
Att hamla på avsides är inte alltid fel. Det kan vara en genväg, och genvägar är inte alltid de kortaste, det kan vara de mest lärorika! Under detta året fick jag också den finaste av gåvor i ett bönsvar från Gud, det vara en del av det jag fick lära längs vägen och det handlar om kärlek. Självklart handlar det om kärlek, det är ju därför jag går den väg jag går. Möjligheten att få sprida kärlekens budskap vart jag än gå.

Det har varit ett nådens år!

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...