Tacksamheten är stor detta året. Förra året vid denna tiden fick jag kämpa för att få ihop vardagen och nu har jag ett jobb som betalar räkningarna. I fjor så fick jag hjälp av vänner och familj att knyta ihop de lösa trådarna och då, som nu, var jag tacksam för det. För att få in lite slantar till mat så sålde jag lite hantverk som jag hade möjlighet att göra. Det var ett sätt för mig att inte hamla i välgörenhets facket och en möjlighet för dem runt mig att hjälpa mig. Det var tufft.
I år är jag tacksam för att jag har råd att ge tillbaka. Det har varit ett nådens år då jag fått jobba för mitt uppehåll, vill inte har det på något annat sätt. I en fantastisk distraktion och med klarhet har jag fått möjligheten att förstå.
Att hamla på avsides är inte alltid fel. Det kan vara en genväg, och genvägar är inte alltid de kortaste, det kan vara de mest lärorika! Under detta året fick jag också den finaste av gåvor i ett bönsvar från Gud, det vara en del av det jag fick lära längs vägen och det handlar om kärlek. Självklart handlar det om kärlek, det är ju därför jag går den väg jag går. Möjligheten att få sprida kärlekens budskap vart jag än gå.

Det har varit ett nådens år!

Allt gott,
Ellinor