Sitter och förbereder mig inför en mindre framläggning i morgon. Min miniuppsats suger så för den har jag inga större förhoppningar, men jag känner att jag ändå är skyldig att gå igenom de andras uppsatser ordentligt, för trotts allt är det ett ypperligt tillfälle att lära, både för mig och dem.

Allt gott,
Ellinor.

Där finns dem som säger att människor inte kan förändras. Att vi helt enkelt skulle vara dem vi är livet igenom. Jag har svårt att tro det, helt ärligt så vill jag inte tro det. Även om det finns något grundläggande trygghet i att jag är jag så innebär det inte att jag är den samma som för fem, tio eller femton år sedan. Jag tro på förändring, den är inte alltid positiv i mänsklig bemärkelse men ändå nödvändig.
Just nu kan jag känna hur jag genomgår en förändring, en positiv sådan, jag blir en bättre människan. Känner hur den jag vill vara flyter samman med den jag bör vara. Det är rätt lustigt hur det kan kännas så, det är liksom jag har fått någon form av kontroll över mig själv som inte funnits där för. Jag tro de säger att det är att växa som människa.

Allt gott,
Ellinor

Här sitter jag som vanligt mitt i natten och försöker få ihop en text som är hyfsad allra minst. Själv är jag riktigt kritisk, jag tycker inte jag håller en bra röd tråd. Får väl se det poitivt, man är ju själv sin värsta kritiker säger de. Jag hade så stora förhoppningar på denna uppsatsen, men det blir nog inger sensationellt bra, även om lärarna tycks tro att jag kan få fram något fantastiskt. Jag känner faktisk att jag kommer behöva det där studieuppehållet.
Ska ta och skriva ett mail med, ett sånt som ska hjälpa mig bli av med gammalt skit.

Allt gott,
Ellinor

Ja, när det kommer till mitt uppsattsskrivande så känner mig en annings lås. Det hjälper dock att skriva vaad som hellst för att låset ska gå upp. Tre dagar är inte mycket, men det är inte lite i heller fast än att det går fort. Nog ska jag lyckas med det?!?!
Det är inte så jätte trevlig om man tänker på att jag fatkitskt kommer sitta nästa på samma sätt hela sommaren, men som de säger, det är bara att bita i det sura äpplet och köra vidare. En dag blir jag ju färdig, även om den dagen inte är i morgon.
När det låser sig så här så är det så himla lätt att bara gå i från och tro att det kommer släppa om jag gör något annat en stund, så är det inte, i alla fall inte för mig. Jag måste hitta nya infallsvinklar så att säga, det innebär ofta att jag fortsätter med det jag kan i texten. Det blir en himla massa hoppande fram och tillbaka men det går och det blir en fullständig text i slut ändan. Så nu ska jag kryppa in från det hållet och se vad jag får ihop.

Allt gott,
Ellinor

Mina fönster har blivit trummor, det är som jag önska jag hade en skön förtölj, en bra läslampa och en fantastisk bok. Då skulle jag suttit och läst till rytmen av regnet som trummar på mitt fönster och fönsterbläket. Till detta skulle jag vara evigt tacksam för att få den möjligheten, att njuta av naturen men ändå inte. Kan inte hjälpa att jag tycker att det är det bästa av två världar.
Hur underbart är det inte sen att gå ut efter regnet, när solen sticker fran och få känna den där söta doften som naturen milt avger? Jag älskar den doften, den känns frisk på något sätt.
Regnet ger möjlighet till eftertanke, för mig blir det gärna eftertanke med uppståndelse i centrum. Det är som om regnet väcker livet, allt är så mycket vackrare efter ett regn, inte för att regnet i sig är fullt, bara för att det ger möjligheter till liv. Jag har hört om platser i världen där regnet vänder hela omgivningen, likt en fågel Fenix. Innan regnet kan allt verkar hopplöst och livlöst och så regnar det och det bör som att komma in i en värld med färg, liv och ljud. Allting har fötts på nytt, det har uppståt, kanske har det aldrig varit dött, men dåsigheten är borta. Jag älskar regn, det har sina nackdelar men i det stora hela älskar jag det!

Allt gott,
Ellinor

En ny vecka som tar sin början i Lund för lite handledning mot slutuppgiften och det känns bra och kunna säga att jag är förberedd. I kväll blir det möte med Gudstjänstgruppen i Perstorp för planering av sommaren. Så veckan får oneckligen en bra start.
I morgon så ängnas dagen troligen åt finputs på städet, vill ha rent hem när jag kommer hem, och skrivning. På kvällen blir det mässa med biskopen av Lunds stift i lilla Perstorp, det ska blir riktigt trevligt!
Om jag hinner idag eller i morgon så ska jag baka en kaka med, som ett expriment jag funderat över. Jag ska dessutom packa klart, men det går fort.
På onsdag så bär det ner till Malmö, jag åker upp till Månsarp med min mor och syster. Där ska katten lämnas hos far och på torsdagens så packar jag och mamma bilen och så kör vi direkt när syrran kommer hem från jobb.
Resten av veckan så är det konfirmationen som är i centrum, det innebär hela tjocka familjen (i mitt fall är släkten gigantisk, så familjen räcker).
I allt detta ska ännu mer skrivande hinnas med! Det ska verkligen bli kul!

Allt gott,
Ellinor

Ibland kan jag till och med förvåna mig själv. Beskriver mig själv som en trisslott, det vill säga plösligt händer det. Jag ska strax sätta mig och skriva i vad förhoppningsvis blir i alla fall två timmar. På den tiden kan man får ihop mycket.
Jag har städat, inte perfekt, men städat har jag. Tvätten hänger på tork och jag har till och med hunnit med att roat mig lite med sidan om grej som läsning av skönlitteratur! Vist kan jag förbättra på städningen lite, det gör jag antagligen med, men grundstädningen är gjord.
Utöver det så är konfirmationspresenten nu helt färdig, blev väldigt nöjd med resultatet!
Det enda jag inte har gjort är att packa, men det är sån jag ofta gör i sista minuten. Dock har jag hängt fram lite av klädderna som jag ska ha med mig. Och valt skor... Viktigt det där med skor!
En bra helg blev det, med mycket musik och dans medan jag hållt på här hemma!

Allt gott,
Ellinor

Jag misstänker att det jag kommer beskriva här idag är något de allra flesta känner igen sig i, mer eller mindre. Den mentala listan.
Vi lever alla livet utifrån olika mål, vilket inkluderar delmål. Vardagarna brukar fungera som delmål. Med det vill jag säga att det är först måndag, sen onsdag och så äntligen fredag och i helgen ska jag göra det... och det... ect. Och där kom listan, våra planer.
Denna helgen är listan ovanligt lång, fast jag vet att jag knappast kommer att utföra hela den mentala listan så upprättar jag en ändå.
Jag reser bort på torsdag nästa vecka, till Månsarp, och då är en sak på listan givetvis att packa, en annan är att tvätta upp de få plagg som inte är rena nog att packas. Sen har vi presenten, ja jag reser till Månsarp för att vara med på en konfirmation, som ska bli klar. Kortet, ett kollage, är redan färdigt, men jag har en grej till som måste göras. Och så vad det det där med att resa bort, det innebär att man bör lämna hemmet som man vill komma hem till det. Så städning ligger också på agendan denna helgen, få se hur det går. Det är ju så när det bara är en själv som gör saker här hemma, kan ju glömma att katten hjälper till annat än att damma under sofforna. (Humor)
Till sist men, som sällan, minst, så har vi skrivandet. Jag har ju massa som ligger lite efter och givetvis vill jag hinna med det i helgen med (I wish!!!). Som ni säkert förstå så är jag himla optimistisk, för att inte tala om allt annat jag skulle vilja hinna med, men som ligger i kanske spalten.
Helgen är ju inte slut än och allt kan ju fortfarande hända!

Allt gott,
Ellinor