Trodde ni valet är klart? Då trodde ni fel. Den slutgiltliga rösträkningen är i fullgång och ett säkrare reslultat beräknas kunnas ges idag. De sägs att det inte kommer ge någon större skillnad, eftersom det väldigt sällan gjort det. Men man vet aldrig, plösligt så är där en väldigt stor skillnad. Så spänningen hänger i sig och alla pratar om detta valet, i alla fall där jag rör mig.
"Hur blir det nu?"
Frågan hänger i luften, men blir aldrig ställ, för alla vet att den finns på varje individs läppar och alla vet att de enda svar finns är spekulationer. Ja och alla efterföljande frågor. Det är räddslor, förväntan och chock i känslorna. En del ser det i större begrepp och andra ser det i mindre. Det är faktiskt bara fyra år kvar till nästa val och de allra flesta vet ju hur fort fyra år går!
Jag har fördelen att se dessa fyra år från ett helt annat perspektiv, jag har en nyfödd brorsdotter som kom till världen förra veckan och det är i hennes utveckling som jag kommer se dessa fyra åren. Okej jag medger att det skvalar om hur mycket som faktiskt kan hända på fyra år, men det är för ett litet barn. Ni måste medge att den svenska politiken knappast kan gämnförast med ett barn, faktum är att jag tror den svenska politiken precis gick in i tonåren (och jag ber om ursäkt till alla tonåringar som kan tänkas läsa detta, det finns säkert variationer mellan er), lika nyckfull och lika stolt. Kanske är det något vi ska vara stolta över, vi är nästan vuxna som politisk stat!
Innebär inte detta då att vi har världen möjlighet att utvecklas som demokrati, att bli ledande som demokrati? Jag vill faktiskt tror det! Med tvåhundra år av fred just i år så tror jag att vi har möjligheten att visa vad medmänsklighet faktiskt är, vad som faktiskt gör Sverige till ett fredligt rike. Det om något borde vara vårat mål när vi nu går in i dessa fyra tuffa år, som både kan bli bra och som kan bli dåliga, vi för bara hoppas att vi som ett enat fredligt folk har gjort rätt val.

Allt gott,
Ellinor