Ja, det är något av ett galet liv jag lever och jag undra hela tiden hur jag ska hinna med allt. Kom i går kväll på att jag under febuari kommer ha skrivit lika många sidor på tentor som jag ska skriva på min kandidatuppsats. Då undra jag om det kommer bli rena barnleken att skriva min kandidatuppsats då? Skulle inte tro det, jag måste ju ha ut min enkät undersökning, dessutom ska den sammanställas.
Jag ska vara helt ärlig och säga att jag tycker synd om mig själv, även om jag själv satt mig i denna situationen så hindra det inte mig från att känna självömkan. Kanske är det tur att jag vet att det bara är jag som kan ta mig ut ur denna situationen, ingen annan kan göra det åt mig. Allt vänner och familj kan göra för mig är att stötta mig, tro på mig och älska mig även när jag flytter bort i en värld av akademiska ämnen och inte hinner träffa dem, detta måste jag säga att de gör, de är änglarna i mitt liv!
Trotts att hastigheten är högre än max så tar jag mig tid att skriva här ibland, för ibland så måste man skriva av sig det som inte har med några tentor eller uppsatser att göra. Samidigt är det skönt att få leva i en annan verklighet än den som skolan ger mig, om så för en liten stund.

Just nu strömmar musiken i mina hörlurar och jag ska fortsätta skriva på en av de där tentorna som allt för ofta plågar och skrämmer mig så, vid sånna tillfällen är musiken lugnande, dessutom så isolerar det mig från min omvärld och ger mig en möjlighet att koncentrera mig.
Detta är mitt liv för tillfället.

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...