I dagens samhället så ligger mycket fokus på att individen själv ska välja. Det handlara om allt från vad för middagsmat man vill ha till vilka som ska styra landet. Men är valet fritt?
En del tro nog det, en del inte, själv har jag väldigt svårt att ta ställning ena eller andra sidan. Jag tro till exempel inte attt det är ödestyrt vilken hårlängd jag har, jag gör själv valet att klippa mig, men faktum är att rent genetiskt så finns där begränsningar till hur långt hår jag kan skaffa mig. Jag hamlar någonstans mellan det strängt bestämda och det helt fria. Det innebär att jag har frihet inom en vis ram. I mitt fall, som uppväxt och boende i ett i-land, så är detta en rätt stor ram, tillskillnad från den svältande människan i Kenya vars frihet är nära på obefintlig. Återigen går det att fråga sig om valet faktiskt är fritt. Är det rena turen att jag föddes i Sverige på 1900-talet och finns då möjligheten att jag lika gärna skullen fötts i Sverige på 1780-talet? Eller är det ödesbestämt att jag skulle föddas då jag gjorde, där jag gjorde och vad lämnar det mig i med mina beslut? Är en fri vilja bara en illution? Finns den där inom ramar, eller är den fulkomlig?
Nattliga tankar bara...

Allt gott,
Ellinor

 

Emma

11 april 2015 00:53

Då jag tror på mer än detta livet, så tror jag du levt innan och kommer leva igen och det handlar nog om ödet och nya chanser. Att var det något i ditt förra liv du inte var så bra på få du en ny chans i ditt nu varande liv. Om du förstår hur jag menar. Jag tror ju även att allt med livet har en men ing och i ditt undermedvetna gör du den meningen livet har givit dig. ❤️

http://www.urenbrudssynvinkel.spotlife.se

Ellinor

12 april 2015 21:41

Högst intressant utläggning Emma! När man sitter med böckerna i hand så blir man lite blind för vad andra kan tänkas tro och det är intressant att veta vad en i en annorlunda kontext ser på samma saker som man arbetar med i en akademisk kontext. ?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...