Hur långt ska vi sträcka vårt ansvar som medmänniska? Det är en av de frågor jag behandlar just nu i mina Etik-studier (ja, det är de som jag läser om).
Frågan är inte helt lätt. Vi har en möjlighet att leka med gränserna mellan liv och död, men det innebär inte att det är lämpligt för oss att göra det. Etiken används i frågor som suregatmödraskap. Vi ställer oss frågor som om det är viktigt för barnet att veta att det inte är dens mamma som fött barnet?

Vad har detta då med religion att göra?
Jo, det är hus så att många vänder sig till sin religion för rådgivning, som exempel har vi abort och previtivmedelsfrågsan inom den Romersk-Katolska kyrkan, där menar man bland annat att vår fortplantning är ert av våran uppdrag från Gud och alltså får vi inte hindra liv även om det kanske inte kan kallas liv i egentlig mening. Det finns undantag i det hela, särskilt när det gäller liv framför liv.

Det som kan vara viktigt att poängtera är att Etiken omfattar teorin och sällan eller aldrig används i praktiken. Den ska helt enkelt fungera rådgivande för vad som är mest lämpligt att göra vid ett utvalt tillfälle.

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...