Det är söndagmorgon, jag sitter på bussen till mina föräldrar för att möta upp min mamma och lilla syster. Varje söndag så går vi i kyrkan liksom vi gör varje söndag. Utanför bussfönstret faller snön över ett Malmö i förändring och jag är djupt nersjunken i tankar. Jag förundras över hur jag som modern människa i ett modernt land kan tro på Gud, det verkar så orealistiskt och märkligt stund om. Frågor dyker upp i mitt huvud, varför tror jag på Gud om jag samtidigt kan uppleva det som bisarrt? Är det orealistiskt att jag tror på Gud?

Med frågorna vaknar en inre konflikt inom mig. Jag som tänker på mig själv som en modern och troende människa, men går det? 

För att jag inte ska bryta samman så måste jag tro att det går, hela min existens bygger på det.

Jag hoppar av bussen för att byta till nästa, får dock vänta lite i kylan medan jag funderar vidare. Bussen kommer och några minuter senare är jag framme hos mina föräldrar. Där ifrån bär det vidare till kyrkan. 

Jag gillar att gå på mässa, det är som alla mina tvivel och tvekan försvinner och jag upplever en inre frid.

Klockan slår 11:00 och mässan börja med att prästen hälsa oss alla välkomna och vi sjunger den första psalmen. Efter så ger prästen oss inlednings ord till mässa som handlar om Jesu dop och prästen tycker att vi ska räkna in våra egna dop med. Hon berättar att vattnet har två betydelse i dopet.

"Ja", tänker jag, "det är ju det jag menar när jag läser om vattnet i GT, de dubbla egenskaperna!"

Känslan som kommer över mig är att tentan jag har på torsdag kommer gå bra.

Jag har blivit bön hörd, jag är säker på att det finns en Gud och Gud har hört min bön. Det går alltså att tro på en Gud även i det moderna samhället, det är inte bisarrt eller löjligt, utan det är givande. Guds kärlek ger så mycket!

För mig är det viktigt att i stunder av tvivel och tvekan att komma ihåg Lunds stifts Biskops valspråk: Gud är Större! 

Det innebär för mig att Gud, precis som samhälle och människor, kan förändras och finnas i flera skepnader, därför vill jag avsluta med följande psalm:

"Möt mig nu som den jag är, håll mitt hjärta nära dig. Gör mig till den jag ska bli och lev i mig"

psalm 767

Detta gör Gud för mig varje dag!

Mycket nöje,

Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...