Var min vän! Ett stilla ljud som finns på mångas läppar, få ger dock det liv. Men det finns där! Tillsammans med ordet Hjälp!, som är ett viktigt ord att våga använda. Att leva i samexistens och tro att vi behöver varandra, både som enskilda individer, men också i en större gemenskap är viktig.
Vem finns där för mig att prata med? Vem anförtror jag min ångest, min längtan, min glädje? Vem vågar anförtro mig samma sak? Frågorna är många och i en värld full av människor så växer vår ensamhet och vi står där och undra vem vi kan blotta våra verkliga färger för utan att behöva ge dem de rosa solglasögon först.
Det är en svår balansgång i viljan att skydda sig själv och att hjälpa sig själv. Oftas så upplevs det som en risk när man ska släppa en annan människa in på livet, det kräver tillit. Tillit att de inte ska använda en själv mot en när svåra stunder kommer. Jag tycker det hjälper att tänka att det är ömsesidigt. Du får inte knacka på min dörr om du inte är bered att komma in lika lite som jag inte ska öppna dörren om jag inte är bered att släppa in dig. När jag öppnar dörren så vill jag bli sed för den jag är och inte den jag försöker vara, det utrymmet måste ges mig och jag ska ge det till dig. Låt mig få komma nära, till eran hjärtan så som den jag är. Den jag försöker vara, ge mig min morgon dag. Livet blir mer sant om min längtan att vara mig själv får utrymme och jag blir älskad för den jag är. Är det inte vad alla människor önskar sig?

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...