Läsning:
1 Mos 39:1-41:16
Matt 12:46-13:23
Ps 17:1-15
Ords 3:33-35
Josef och drömmarna, 1 Mos 39:1-41:16
Nu forsätter Josefs historia som slav i Egypten. Han har hamlat i ett hem där han blir väl omhändertagen och verkar inte, utifrån texten, att vantrivas. Dock finns det problem, Josef är en mycket vacker ung man och hustrun är väldigt attraherad av honom, men han, som visar sin gudfruktighet med denna handlingen, och nekar att ligga med henne. Detta får dock ett abrupt slut när hustrun en dag griper tag i honom och ber honom igen (skulle antagligen kunna säga tvinga), men han lyckas fly utan sin mantel och hustrun säger till sin man att Jose försökt tvinga sig på henne och Josef hamlar i fängelse.

Det är i följande stycke vi lär oss förstå att Josef drömmar har en viss betydelse, inte nog med det heller han har Gud med sig och kan med Guds hjälp tyda drömmar. Genom ett gott uppförande och med Gud sin sida så blir inte fängelsevistelsen så hemsk.
Det händer i alla fall att det behövs en drömtydare och man kommer att tänka på Josef, han tyder drömmarna korrekt, men det glöms bort och detta kommer ihåg först två år senare när farao behöver få sin dröm tyd.

Den utvidgade familjen och liknelser, Matt 12:46-13:23
Jesu mor och bröder kommer och vill prata med honom. När han blir informerad om detta och ifrågasätter då vem som är hans mor och vem som är hans bror. Som ni kanske förstår av rubriken så anser jag att Jesus i dessa verser menar att alla medmänniskor (medveten användning av med) är hans bröder och systrar, men jag är i gott sällskap när jag gör denna tolkningen.

Den liknelse jag fick ta del av idag handlade om sådden och dess spridning och där efter tolkningen av den. Det är alltid lika intressant att läsa dessa liknelser och lika svåra är de att tolka och förstå. Det är inte alla frön som gror av flera olika skäl, på samma sätt är det med orden. Du kan höra orden utan att ta dem till dig, du kan höra dem och ta dem till dig så länge det passar, men du kan också höra dem, ta dem till dig och begrunda dem i djupet av ditt hjärta. Det är väl lite det jag gör nu.

En bön av David - Ps 17:1-15
Det är för mig, som närmare bekant med stora delar av bibeln, att undra under vilken period i Davids liv denna text är skrevs. Det är en bedyrande av oskuld och en bön om skydd, jag undrar varför! Kanske får vi veta det senare i historierna kring Kung David.

Avslutning, Ords 3:33-35
Detta är de avslutande verserna i hur en god människa bör handla.


Allt gott,
Ellinor