Att jobb och plugga samtidigt är verkligen inget jag kan rekommendera. Dels så har jag hela tiden på huvudet att jag måste få ihop alla nödvändiga timmar arbete som gör att jag kan leva (inte bara överleva) och det ska pareras med att jag har lektioner en gång per vecka nu. Till detta hör allt jag måste läsa till studierna! Sjukt mycket säger jag! Det är tur att det inte är ointressant, men tyvärr inte så intressant att jag inte kan släppa texterna, det ni, går allt för lätt! Dessutom så är där en hemtenta att skriva, ja faktiskt två eftersom jag gör om en med. Helt ärligt så känns det väldigt ofta som om jag tagit mig vatten över huvudet!
Jag spinner mellan rädsla över att inte klara tentorna, inte få tillräckligt med jobb och ändå kunna ha fritid! Det är en kamp med dyslexi och ändå känns det lättare nu (inte mycket lättare) engelskan är överkomlig och jag känner mig motiverad! Så här innan jag ska sova så dyker alla dessa tankar upp och jag känner lite panik.
Panik och jag går inte bra ihop, inte alls bra ihop! Den gör mig handlingsförlamad! Stress kan jag hantera men inte panik. En del skulle nog säga att det inte är någon skillnad mellan dessa men jag tycker det. Paniken gör att jag tappar självförtroendet medan stressen ibland till och med kan vara motiverande!

Allt gott,
Ellinor