Två veckor, de hade ingen lånetelefoner kvar, så två veckor utan min mobiltelefon. Jag känner mig faktiskt rätt naken, i brist på bättre ord. Det blir ju inte samma sak som när man glömt telefonen, då vet man i alla fall att man har den och kan se alla eventuella sms och missade samtal när man kommer hem. Dock är ju en mobiltelefon så mycket mer idag! Hur ska jag kunna lyssna på mina ljudböcker när jag går hemifrån? Eller ta coola bilder att lägga upp på Instagram? Eller rent av blogga när jag sitter på tåget till jobb.
En helt ny värld att uppleva, jag som inte ens har en vanlig telefon. Har ändå kvar internet och möjligheten att sms över nätet, så mamma är informerad om att jag inte är kontaktbar via telefonen. Det går ju alltid att hoppas på att repetitionen av telefonen går fortare så jag kan få tillbaka den lite tidigare, mn tills dess så är det mail som gäller.

Kram
Ellinor