Hösten är en alldeles särskild tid, jag älskar den. Dels för att det börjar närmar sig advent med storm steg, äntligen en förändring i kyrkoåret (tiden efter trefalighet är lång!), men också för att den gör mig lite deppig. Nu tänker ni säkert hur jag kan tycka detta är något bra? Det flesta av er gör nog inte det själv, men jag gör. Att bli inspirerad är väsentligt för mig och det där lite deppiga hurmöret är väldigt inspirerande, det gör mig lycklig. Jag vet att det korsar varandra, men det är bra så.
Jag älskar det faktum att jag läser in mer i texter och filmer än där faktiskt är och börjar storböla för varje lite sak. Och ja, jag har gråit så att ögonen har varit julröda. Okej, det är väl inte helt perfekt, med vad är egentligen det? Det finns ju faktiskt saker som kommer upp till ytan med det. Det är ju bra att rensa ut, men inte att älta och ibland blir det väl lite mycket ältande. Livet blir ju faktiskt aldrig som du planerat, det är ju faktiskt det som sker medans du plannerar.
Ta inte miste, jag har en plan, en långsiktig plan. Jag kan skymta resultatet av den och det fyller mitt inre med en längtan. Det gå ju inte bara att gå att vänta på att livet ska ske, ibland måste man agera och allt blir inte som det är tänkt, det är då det gäller att var flexibel. Långsiktigt var ordet, tålamod läggs på, men hopplösheten har jag kastat bort.
Med de goda nyheter jag fått ikväll känner jag att inget är omöjligt, i alla fall väldigt lite och det är faktiskt jag som sätter gränserna för vad som är möjligt. Tron på mig själv är viktig.
Så jag kanske är lite går, men jag är lycklig. Så jag kanske är patetisk, men jag skrattar!

Allt gott,
Ellinor

 

Emma

29 oktober 2015 08:34

Vi alla har våra upp och ner gångar det är som dom ofta visar i bilder ett rakt strecka är som vi vill ha det, men det verkliga är den med gropar och uppförsbacke.
Och du har så rätt livet bli verkligen inte som man planera men det är ju det som är så himla härligt med det hela att vi faktiskt inte kan planera allt utan får leva efter vad det är och att vi inte ska glömma att leva i nuet.
Hösten kan vara deppig men den är med härlig med alla underbara färger och som du säger snart är det ju jul och då får man planera en massa.
Och nu innan är det halloween och du är ju bjuden på fest om du vill =)
Puss <3 <3 <3

http://www.urenbrudssynvinkel.spotlife.se

Ellinor

29 oktober 2015 21:42

Ja, verkligen härligt med alla färger! Tyvärr har jag igen möjlighet att gå på festen din, även om jag skulle vilja! Inget busskort denna månaden.. :-/
Men spöka på för mig med!
Puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...