... är ett ungefär så länge som jag har gjort mina pärlkors. För 129 veckor sedan sökte jag efter ett större kors, jag ville ha ett hemmagjort kors, hade faktiskt tänkt mig ett i träd. Men en dag så stod jag inne på panduro och fick en idé, jag köpte röda pärlor efter en stunds eftertanke och en rulle metalltråd. Det tog ett tag innan jag hitta rätt princip, har fortfarnade kvar de där första korsen. Tråden var för tjock och jag hade ingen idé hur jag skulle göra så jag skulle kunna bära dem. Det blev tunnare tråd och fler pärlor och snart viste jag också hur jag skulle göra för att kunna använda dem. I början gjorde Jag bara dem för mig, efter "nej" för snart två år sedan blev det lite av en terapi att göra dem och jag har till och med sålt några efter önskemål. De har varit en välsignelse på så många olika sätt och jag ger bort dem i present till vänner och släktingnar vid speciella tillfälle. Faktum är att det räcker att någon uttrycke en önskan om ett pärlkors i någon speciell färg så försökte jag göra ett till dem. Det är av kärlek till mig själv, till min nästa och till min Gud som jag gör dem!

Allt gott,
Ellinor

Några bilder på de pärlkors jag gjort.

Tro det eller ej, men där finns de delar jag har problem med, antagligen inte samma som någon annan. Han som skulle förråda honom Ja, det är denna återkommande raden i NT som jag har problem med. Här blir någon dömd på förhand och jag som läsare får inte möjlighet att lägga min egen dom. Det ska dock tilläggas att jag kan förstå varför författaren har valt att göra det, det är inte jag som är den ursprungliga adressaten, jag är den nuvarande. Jag tro knappast det var mig Markus, Matteus, Lukas eller Johannes tänkte på när de skrev evangelierna, det är svårt att tänka sig att de alls trodde att deras text skulle läsas två tusen år senare. Tänk er om det ni och/eller jag skriver idag kommer läsas om hundra år, femhundra år eller tusen år! Hundra år, ja kanske om vi får till knorren på det vi skriver och chansen är antagligen större om det är en skönlitterär text, men tusen år? Kanske är det svårare att föreställa sig eftersom vi inte riktigt kan jämföra med något, det var ju långt ifrån alla som kunde läsa för tusen år sedan och i den kontexten är det förhållande mycket texter som används som skrevs då, så vem vet om tusen år kanske våra texter har betydelse. Poängen är att det är svårt att föreställa sig, jag skriver ju för att denna texten ska läsas idag av dem är intresserade, mer än så har jag inte reflekterat över mitt skrivande.
Det blev lite allt möjligt...

Allt gott,
Ellinor