Jag håller på att ordna, jag drömmer om ordning och reda där hemma. Det tar sin tid, men jag har lyckas lite i alla fall. Jag har fyra kartonger fyllda med pocketböcker och det blir minst en till, säkert två skulle jag tro. En av dem är redan nere i källaren och jag ska ta ner de tre andra under nästa vecka, kanske redan i morgon. Kanske har jag snart möjlighet att skaffa de bokhyllor som behövs för att ha dem uppe, men tills dess så får det faktiskt va nerpackade. Jag har faktiskt inte mage att slänga en bok, om så en pocket, det går helt enkelt inte, inte ens om jag tycker det är den sämsta bok jag kan tänkas läst.
Hahaha, tänk er, en dyslektiker svag för böcker, där rök en del av de förefattde meningarna! Jag älskar doften och köper alltid minst en bok på bokrean. Det är lite ironiskt, jag borde läsa kurslitteraturen men jag fastna ständigt i skönlitteraturen. Märks det i hur jag skriver? Ibland undrar jag.
Jag blir galen om jag inte har något att läsa och det spelas upp som en film i mitt huvud, jag älskar det. Böcker är bättre än filmer, mycket bättre, det är detaljerna som gör det. Just nu läser jag böcker som är i serie och ibland har det ett par parallella historier som berättas, det gillar jag. För trotts allt gör det boken med realistiskt, för vem har inte parallella historier som knuter an till sitt eget liv?
Ska vara helt ärlig, det är kärleksromaner som gäller, och till största del med lyckliga slut fast inte utan drama. Någon enstaka gång så blir det med ett olyckligt slut, och då har jag inte kunnat släppa boken och antagligen skulle mina ögon vara helt rödgråtande. Det är dock inte bara kärleksromaner, läser fantasy också, men då är jag väldigt kräsen och ofta handlar det om att jag läser om, mina favorit författare inom området lever inte.
Någon enstaka självbiografi händer det att det blir, nästan aldrig en deckare och aldrig en thriller eller skräck, inte än i alla fall och inte troligt att det blir. Jag vet dock vad som behövs för att övertala mig att läsa den typen av bok, om jag gör det så lär ni vet vad och varför jag gör det.

Allt gott,
Ellinor