Jag har tittat tillbaka på bloggen, har haft den i ungefär två och ett halvt år. Bridget Jones kan slänga sin dagbok i vägen, fast kanske inte. Sitter och undar hur många sidor det skulle bli om jag satte allt på A4:a. Ingen Bridget Jones precis, men ändå. Precis som många andra har jag fått ihop en hel del ord här. Jag har fått ihop en hel del sidor i skolan med, det är helt galet otroligt, helt j@vla övertygad om att det antagligen är närmre tusen sidor där (överdrivet nog, men det känns så, särskillt om man räknar allt som raderas och skrivits om)! Så många sidor inom samma ämnes ram, det är så fascinerande. Det har varit med så mycket känslor, både ilska och glädje, frustration och rastlöshet i de texterna. Kan ni förstå hur mycket känslor som finns bakom de akademiska texterna. Jag kan inte titta på brädan (där doktoranderna spickar upp sina avhandlingar för den allmäna granskningen) utan att förundras och fascineras över vilket tålamod och disciplin som ligger bakom varje ord i dessa böckerna!
Allt det får mig att fundera på om jag en dag kanske samlat på mig tillräkligt med intresse och tålamod för att skriva en doktorsavhandling! Det vore stort, men jag vet att den dagen jag bestämmer mig för det, om jag gör det, då är jag modig, särskillt med att mitt akademiska skrivande som precis når över nivån godkänt när jag slitit håret! Det är ren tur att jag allt hår kvar på huvudet!

Allt gott,
Ellinor

Just i dag känns allting rätt, som jag inte kan snubbla på vägen. Kanske är det solen, kanske är det värmen eller så är det våren, men kanske är det något annat. Det finns ju så många känslor som liknar varandra som där bara är en hårfin skilnad mellan.
Det känns som något jag väntat på ska hända är på väg att hända, jag vet inte riktigt hur och jag hat bara en vag anning om när. Inte riktigt än, men snart. Möjligheten gör det både skrämmande och kittlande, hoppet är på topp! Jag hoppas, jag längtar och jag tror!
Det var något jag våga, modet ska ge utdelning på ett eller annat sätt!

Allt gott,
Ellinor