Tidigare idag hade jag förmånen att befinna mig i Lunds domkyrka på ett uppdrag för en annan blogg. Lite av mitt fokus ligger på Jungfru Maria idag, detta var även kyrkans fokus. På flera ställen låg ikon blider av Maria med Jesusbarnet, centralt idag på våffeldagen.
När Maria fick veta att hon skulle bära världens frälsare under sitt hjärta var hon ung, hon var tonåring. Där står jag och tittar på avblidningar med Maria och barnet och inget i bilden ger en antydan till hur ung hon faktiskt var, inte heller finns där något som berättar vad hon faktiskt offra för att kunna bära fram detta barn till världen. Hade hon en möjlighet att säga nej? Hon hade definitivt ingen chans att ändra sig innan graviditets vecka arton. När hon svara att hon är Herrens trogna tjänarinna är hon då medveten om vad för földer detta skulle kunna få i hennes liv?
Riskerna visar på männskliga brister vilka Maria var beredd att bära, på så viss blev barnet hon bar under sitt hjärta sann människa. Det Maria gjorde då är fantastiskt och jag tänker att vi är lyckligt lottade här som faktiskt har ett val, men jag tänker också på de som inte får valet, de som står i samma situation som Maria. Det är så lätt att glömma dessa kvinnor som finns över hela världen av olika själ. Jag måste ju ändå säga att Maria hade tur, det vill säga för sin tid, hon överlever och utan ett skadat ryckte för att mannen hon var trolovad med bar samma Guds fruktan som hon och där av blev kvar vid hennes sida. Glöm inte Josef, den goda mannen som gjorde det möjligt, han som inger hopp om att fler men ska stå vid sin kvinnas på ett liknade sätt och vissar att det faktiskt finns men som tro på i nöd och lust.
Nio månader så är det jul igen, tiden går fort.

Allt gott,
Ellinor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad var det som hände? Slutade jag blogga medvetet? För mer än fem år sedan började jag min andra tillsvidare anställing i mitt liv. Jag gick från att jobba 50-60% som "vikarie" till att jobba heltid med något helt nytt. Det var inte medvetet jag s...

Är det dags? Ska denna trettiotvå åriga singel gå på blindedate? Mycket möjligt, även om jag kan tycka att det låter desperat så är det bara ordet som gör det. Så vem vet vad som händer... Datea har inte alls varit min grej någonsin. Jag blir nervö...

Under eftermiddagen i går får jag ett sms. ?Är du hemma?? ?Jo? skickar jag tillbaks, lite för att jag vet vart en sån fråga leder. Spänt väntar jag på nästa sms. Efter en stund kommer det och givetvis är det en fråga om att komma och hälsa på en svän...

Jag ligger vaken. Jag borde sova, men det vill sig inte. Fundera och tänker. Tänker på hur jag ofrivilligt låter rädslor styra mitt liv. Rädd att bli sårad, rädd att såra. Det täcker väl egentligen allt vad rädslor bekommer. För visst är rädsla f...

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om. Så mycket som har hänt, men jag vill inte. Jag har det bra, jag lever och ha hälsan. Är det nog? Nej egentligen inte, men för tillfället räcker det. Det är det jag, och säker en del andra där ute, säger...