Idag är den första martyrens dag, Sankt Stefanos. Han blev för sin trors skuld stenad till döds och mina tankar går åter igen till den förföljelse som sker av kristna världen över. Det får mig också att påminnas om klockorna som inte ville sluta ringa när det skulle ringa in julbönen på julafton och jag tänker att de ringde för alla dessa männsikor som inte har det privligeritet som jag att kunna fira gudstjänst i en kyrka utan ständig rädsla. Mina tanka går till dem och jag hoppas och ber för att de en dag ska få uppleva den religiösa frihet som jag så gärna tar förgivet.
Det är en högst aktuell debatt att prata om vår tids martyrer när kristna i Mellanöstern sakta försvinner på grund av förföljelse. Vi pratar om en enad kristendom, men hur kan vi göra det när vi diskutera skillande mellan kristen och kristen istället för att bara se till att männsikan är kristen. Dessa människor glöms bort, men idag vill jag göra oss påminda om dem. Där finns människor som jag är kristen, men tillskillnad från mig så är de förföljda för sin tro. Idag går mina tankar och böner till dem, låt kyrkklockorna ljuda för dessa människor!

Allt gott,
Ellinor