Dagen började på fokus kring död och begravning. Det som jag kan tycka är något obehagligt i sådana disskutioner är allt med en begravning som är så sakligt, som i stort är en rutin. Det är vad som skrämmande!
Döden i sin tur är inte skrämmande, i min tro (min personliga) så är döden nästa stora äventyr, resan hem till Gud, min himmelska födelse!
[Fakta: Viste ni att namnsdagar började med en helgon kalender, helgon som man i sin tur firar den dag de dog, där finns undantag till detta, alltså den dag namnsdagen infaller till helgonet var dess dödsdag, gäller i viss mån fortfarande!]

På eftermiddagen tog vi tag i lite mindre känsloladdade saker. Vi övade att tala och läsa i kyrkan.
Under dagen har vi även hunnit planera veckans gudstjänster som vi ska delta i.

Det har i det hela varit en intressant och givande dag.

Allt gott,
Ellinor