Det är söndagmorgon, jag sitter på bussen till mina föräldrar för att möta upp min mamma och lilla syster. Varje söndag så går vi i kyrkan liksom vi gör varje söndag. Utanför bussfönstret faller snön över ett Malmö i förändring och jag är djupt nersjunken i tankar. Jag förundras över hur jag som modern människa i ett modernt land kan tro på Gud, det verkar så orealistiskt och märkligt stund om. Frågor dyker upp i mitt huvud, varför tror jag på Gud om jag samtidigt kan uppleva det som bisarrt? Är det orealistiskt att jag tror på Gud?

Med frågorna vaknar en inre konflikt inom mig. Jag som tänker på mig själv som en modern och troende människa, men går det? 

För att jag inte ska bryta samman så måste jag tro att det går, hela min existens bygger på det.

Jag hoppar av bussen för att byta till nästa, får dock vänta lite i kylan medan jag funderar vidare. Bussen kommer och några minuter senare är jag framme hos mina föräldrar. Där ifrån bär det vidare till kyrkan. 

Jag gillar att gå på mässa, det är som alla mina tvivel och tvekan försvinner och jag upplever en inre frid.

Klockan slår 11:00 och mässan börja med att prästen hälsa oss alla välkomna och vi sjunger den första psalmen. Efter så ger prästen oss inlednings ord till mässa som handlar om Jesu dop och prästen tycker att vi ska räkna in våra egna dop med. Hon berättar att vattnet har två betydelse i dopet.

"Ja", tänker jag, "det är ju det jag menar när jag läser om vattnet i GT, de dubbla egenskaperna!"

Känslan som kommer över mig är att tentan jag har på torsdag kommer gå bra.

Jag har blivit bön hörd, jag är säker på att det finns en Gud och Gud har hört min bön. Det går alltså att tro på en Gud även i det moderna samhället, det är inte bisarrt eller löjligt, utan det är givande. Guds kärlek ger så mycket!

För mig är det viktigt att i stunder av tvivel och tvekan att komma ihåg Lunds stifts Biskops valspråk: Gud är Större! 

Det innebär för mig att Gud, precis som samhälle och människor, kan förändras och finnas i flera skepnader, därför vill jag avsluta med följande psalm:

"Möt mig nu som den jag är, håll mitt hjärta nära dig. Gör mig till den jag ska bli och lev i mig"

psalm 767

Detta gör Gud för mig varje dag!

Mycket nöje,

Ellinor