I bland så vill jag ha saker jag inte har och känner ett stick av avund, men sen så tänker jag på allt jag faktiskt har och känner en sån tacksamhet! Jag är på väg dit jag vill vara, visst finns det människor i min omgivning som jag skulle vilja träffa oftare, och dålig är jag också på att berätta detta för dem, så de vet inte om det! Jag tror inte ens att det tro att jag vill träffa dem.
Allt för ofta så antar jag att jag kan upplevas högfärdig trotts alla mina försök att vara vänlig och ödmjuk, men jag försöker. Jag inbillar mig att stundvis kan jag också vara helt tvärt om, men vem vet!
Jag vill framstå som vänlig och snäll, hjälpsam och stark, men det är sällan jag känner mig så! Detta gör att jag är dödligt nyfiken på vad som människor tänker och tycker om mig, det är nästan så pass att jag skulle vilja göra en SIFO undersökning på det.
[Skrattar]

Det är en av orsakerna som jag bloggar och twittra, för att få den responsen som gör att jag hittar det dolda "jaget" hos mig.

Mycket nöje,
Ellinor