Sitter och pluggar igen, det tar aldrig slut! Men det är ju faktiskt något jag vill uppnå här så det är bara att bita i det sura äpplet och hoppas på det bästa. 

Det tar tid att plugga när man som jag har dyslexi, alltså läs och skrivsvårgheter. Mina stora problem är hastigheten när jag läser och stavningen. Jag har klarat mig igenom grundskolan och gymnasiet med medelmåttliga betyg, alltså betyg som g plus utan att veta om dyslexin, fick reda på det först i sommras.

Som tur är finns det hjälp att få, i mitt fall är ljudboken ett jätte stöd och det finns mer stöd att få när behovet uppkommer, så som antekningsstöd

Sveriges universitet och högskolor är olika bra på att ge denna hjälpen, men det finns i stort sätt överallt. 

Jag tycker att man ska kontakta sin studievägledare om man mistänker att man har någon form av inlärningsproblem, för man är inte dum, man bara lär bättre på ett annat sätt än de traditionella. 

Vad studievägledaren gör (iallafall i Lund) är att hjälpa en få kontakt med en specialpedagog som gör denna utredningen och jag kan säga att jag är oändligt tacksam för det!

Så nu ska jag kämpa vidare med mina studier och jag ska klara dessa fem åren på universitet inte trotts min dyslexi och inte tack vare den, utan för att det är något jag vill, ett mål jag har.

Mycket nöje

Ellinor